Vad är en novell?

FILM: Orka plugga, textgenrer – Vad är en novell?

Noveller är ofta:

kortare än böcker
fokuserade på ett fåtal karaktärer
berättelser som utspelar sig under en kort period (några timmar eller dagar).

Vill du läsa några noveller innan du själv börjar skriva? Här kan du hitta noveller online!

Mottagaranpassning

Tänk på att ha en mottagare i åtanke när du skriver. Vem ska läsa din novell? Är det barn, ungdomar eller vuxna? Kommer läsaren att förstå vad du menar?

Dels är det bra att ställa dessa frågor till sig själv, men vad som kan vara ännu bättre är att fråga någon annan vad de tycker om din novell. Kanske har de värdefulla tips som du inte tänkt på själv.

Planera din novell – den dramaturgiska modellen

Det första du bör göra är att komma på vad din novell ska handla om. För att din handling ska bli så spännande som möjligt är det bra att redan från början fundera ut handlingen i stora drag. Att skriva planlöst kan vara bra för att hitta inspiration, men det är sällan en bra idé när du ska skriva en fullständig novell. Det är enkelt att trassla in sin huvudkaraktär i en drös problem som visar sig näst intill omöjliga att lösa. Som hjälp när du ska komma på handlingen i din novell kan du lära dig mer om dramaturgi och den dramaturgiska modellen.

Nationalencyklopedin skriver att ”Dramaturgi innebär att bygga upp en dramatisk berättelse så att publiken blir intresserad och vill veta vad som ska hända.”

Det är vanligt att noveller, filmer och böcker följer något som kallas för den dramaturgiska modellen. Om du tänker på en film du sett eller en bok du nyligen läst kan du säkert räkna ut hur den följer den dramaturgiska modellen. De flesta berättelserna är uppbyggda på detta sätt:

Inledning
Huvudpersonerna presenteras och läsaren får veta vilket problem som ska lösas. Ett problem kan till exempel vara att hitta den misstänkte mördaren, att vara hopplöst förälskad eller att den onda kungen måste störtas. Problemet kan även kallas för konflikten.

Mittdel
Problemet intensifieras och blir allt svårare att lösa. Handlingen når en höjdpunkt (ett annat ord för detta är klimax). Kanske har man hittat mördaren som man letat efter bara för att i nästa stund bli kidnappad av honom. Här är berättelsen som mest spännande. När höjdpunkten är förbi blir berättandet mindre intensivt igen.

Avslutning
Läsaren får veta mer om hur problemet löst sig och konsekvenserna av detta.*

Den dramaturgiska modellen i Snövit och de sju dvärgarna

Inledning
Snövit bor med sin pappa och sin elaka styvmor. Vi får veta att Snövit är otroligt vacker. Problemet är att hennes elaka styvmoder är avundsjuk på Snövit. Styvmodern vill åter igen bli den vackraste i kungariket. Hur ska detta lösa sig?

Mittdel
Styvmodern försöker på flera sätt göra sig av med Snövit. Snövit flyr och får bo hos sju små dvärgar i skogen. Handlingen trappas upp och läsaren undrar hur länge Snövit ska överleva alla dessa mordförsök.

Berättelsen når sin klimax när Snövit tillslut förgiftas av en bit äpple som fastnar i hennes hals. Snövit är död och dvärgarna lägger henne i en kista av glas. Något drastiskt måste hända om det ska kunna bli ett lyckligt slut!

En prins får se kistan med Snövit liggandes däri. Han bestämmer sig för att fråga dvärgarna om han får ta med sig kistan, eftersom Snövit är så otroligt vacker. När prinsens tjänare ska bära i väg kistan snubblar de och tappar kistan. Kistlocket far av, och den förgiftade äppelbit som fastnat i Snövits hals lossnar. Snövit vaknar till liv igen.

Avslutning
Prinsen och Snövit förälskar sig och gifter sig. Slutet gott, allting gott!

Noveller som bryter den dramaturgiska modellen

Inte alla författare följer den dramaturgiska modellen. Det kan finnas en poäng i att bryta formen för att skapa spänning, förvåning eller av andra anledningar. Här är några exempel på noveller som frångår den dramaturgiska modellen:

Oändrat oändlig
I Hassen Khemiris novell får vi en inblick i ett avslutat förhållande. Vad gick fel i förhållandet? Kanske hade verkligheten sett annorlunda ut om man bara kunde ändrat den lite… eller mycket. Vi får följa med i relationens historia från början till slut och man kan ana att berättaren gärna vill ge sken av att vara bättre än hen är.

LÄS NOVELLEN: Jonas Hassen Khemiri- Oändrat oändlig
LYSSNA PÅ NOVELLEN: Jonas Hassen Khemiri läser ”Oändrat oändlig”

Gestaltande beskrivningar

För att din novell ska greppa läsarens intresse kan du ta hjälp av gestaltande beskrivningar. I stället för att kort och gott skriva ”Kajsa var ledsen” kan du skriva ”Kajsas ögon började tåras. En droppe föll på diskbänken”. Du visar med andra ord vad som händer genom att använda dig av verb.
LÄS MER: Ett öppet klassrum- Att gestalta (att använda verb)

Berättarperspektiv

Vem berättar historien? Att experimentera med berättarperspektiv kan göra mycket för en berättelse. Man brukar dela in berättarperspektiv i olika kategorier. Detta är några exempel på berättarperspektiv:

Första person
Detta perspektiv brukar även kallas för jag-berättande. Du beskriver vad huvudkaraktären ser, tänker och känner. Eftersom du berättar utifrån en persons perspektiv kan du inte beskriva vad andra personer tänker eller känner.

Exempel: Jag såg på henne. Undrar vad hon tänkte. Kände hon som jag? Hon verkade inte förstå hur mycket jag älskade henne.

Tredje person – utifrånperspektiv
Att skriva i tredje person innebär att använda orden han/hon/hen/den/det om sin huvudperson. Om du dessutom använder dig av ett utifrånperspektiv innebär det att du ser personerna utifrån. Du kan alltså inte veta vad personerna tänker eller känner. Du kan visa vad personerna känner genom att beskriva vad de gör, vad de säger och hur de ser ut.

Exempel: Khaled såg på henne. Svetten rann från pannan. Jade stod mittemot. Hennes blick sökte sig mot Khaled.

Tredje person – allvetande berättare
En allvetande berättare vet allt om alla. Alla karaktärers känslor och tankar kan beskrivas.

Exempel: Khaled såg på henne. Han kände sig så nervös att han nästan ville spy. Han kunde inte få ur sig ett enda ord. Jade tittade försiktigt på Khaled. Inbillade hon sig, eller var han intresserad av henne? Om hon bara hade kunnat läsa hans tankar hade hon vetat exakt vad hon skulle ta sig till. Nu stod hon bara där och väntade på att han skulle säga något.

Tips:

Lär känna din huvudkaraktär: Det vanligaste är att huvudpersonen i en berättelse är omtyckt av läsarna. Vi får oftast följa den goda personen som ska besegra ondskan. De flesta människor är dock en blandning mellan gott och ont. Ingen är perfekt. Om du vill skriva en realistisk novell kan det vara bra att fundera på vem din huvudkaraktär skulle vara i verkliga livet. Om du träffade den här personen hur skulle hen bete sig? Om du vill vrida på föreställningen om godhet/ondska kan du få det att verka som att en person är god, fastän den egentligen har väldigt mörka sidor.

Fundera på berättarens trovärdighet: I vissa berättelser är det tydligt att berättaren inte vill säga som det egentligen är. Kanske skäms huvudkaraktären för något? Kanske vill hen framställa sig som bättre än hen är? Läs Jonas Hassen Khemiris novell Oändrat oändlig. Vad är stämmer egentligen av det hen berättar? Vi som läser kan inte vara riktigt säkra.

LÄS NOVELLEN: Oändrat oändlig
LYSSNA PÅ NOVELLEN: Jonas Hassen Khemiri läser ”Oändrat oändlig”

Dialoger

Talstreck

När du använder talstreck kan det se ut så här:

– Hej, Kalle! Hur mår du i dag? frågade Jöns.
– Jag mår bra! Hur mår du?
– Toppen! Men jag känner mig lite orolig inför provet, svarade Jöns.

Titta på orden som är fetmarkerade i dialogen. Ordet ”frågade” är skrivet med en gemen i början (liten bokstav) även fast ordet står efter ett frågetecken. Varför är det skrivet på det här viset? Jo, för att när du förklarar vem som sagt något på detta sätt så behöver du inte använda versaler efter frågetecken och utropstecken. I stället för att avsluta repliken med punkt använder du ett kommatecken, för att sedan förklara vem som sagt något. Därefter kommer punkten (”provet, svarade Jöns.”). Om det är uppenbart vem som sagt något behöver du inte förklara det. Då undviker du att dialogen blir tjatig.

Citattecken

Om du vill kan du använda dig av citattecken i stället för talstreck. Då skulle replikskiftet ovanför se ut så här:

Kalle klev av bussen för att möta upp Jöns.
”Hej, Kalle! Hur mår du i dag?” frågade Jöns.
”Jag mår bra! Hur mår du?”
”Toppen! Men jag känner mig lite nervös inför provet”, svarade Jöns.

Indirekt anföring

I stället för att använda citattecken eller talstreck kan man låta författaren berätta vad karaktärerna säger. Det kan se ut så här:

Kalle klev av bussen för att möta upp Jöns. Han såg snabbt Kalle, som satt och väntade i busskuren. De hälsade på varandra och konstaterade att de trots gårdagens sena pluggtimmar mådde ganska bra i dag. Jöns erkände att han var lite nervös. Trots att de pluggat som aldrig förr visste de att det inte var säkert att de skulle få godkänt.

* Det finns fler sätt att dela in en berättelse. Detta sätt att dela in används bland annat av NE.se