Debattartikel


Att läsa utan att reflektera är som att äta utan matsmältning. – Edmund Burke (10).png
”Låt oss ta upp våra böcker och våra pennor, de är våra mest kraftfulla vapen.” -Malala Yousafzai

 

Vad är en debattartikel?


FILM: Orka plugga- Vad är en debattartikel?

En debattartikel är en längre text som argumenterar för en tes (åsikt). Det är vanligt att den som skriver en debattartikel är expert på ämnet eller har stor erfarenhet inom området. När du skriver en debattartikel krävs det alltså att du samlat information om ämnet som du sedan kan använda dig av i din text. Det är viktigt att du då använder dig av relevant och korrekt information. Läs gärna mer om källgranskning om du är osäker på hur du ska gå till väga för att hitta trovärdig information.

Innan du börjar skriva din egen debattartikel är det en god idé att läsa andras debattartiklar. På Metros debattsida kan du hitta många exempel.


Struktur


Om du läser många olika debattartiklar kommer du att märka att de är strukturerade på olika sätt. När man lär sig att skriva debattartiklar kan det vara fördelaktigt att ha en mall att följa. På så sätt vet du att du fått med det väsentligaste. Mallen nedan är vanlig att använda sig av. När du skriver din första debattartikel rekommenderas du att skriva en text som innehåller detta: inledning, tes, argument, motargument och avslutning.

Oftast är inledningen och tesen ett eget stycke, argumenten har ett stycke var, motargumentet har ett stycke och avslutningen har ett stycke.

 

En vanlig struktur för debattartiklar.
Texten ska delas upp i stycken för att underlätta för läsaren.

 

Rubrik


Rubriken ska vara kort och den ska tydligt visa vad din text kommer att handla om. I en debattartikel är det vanligt att använda sin tes i rubriken. Redan från första början förstår läsaren vilken åsikt du har.


Inledning


I inledningen väcker du intresse för ditt ämne. Du skriver också om bakgrundfakta om ditt ämne. Läs inledningen i Så vill vi få stopp på maktmissbrukande ordningsvakter. Som du ser börjar texten med bakgrundsfakta:

”Sverige har ett rikt nattliv med ett stort utbud av restauranger, barer och nattklubbar. Nattlivet är viktigt för besöksnäringen och för att Sverige ska vara ett levande samhälle där människor möts över sociala gränser.”

 

Tes


När du nämnt bakgrundfakta som du tror kan intressera läsarna är det dags att bekänna färg. Vad tycker du? Vilken är din tes? Vi fortsätter att analysera Så vill vi få stopp på maktmissbrukande ordningsvakter.

”Svenska nattklubbar och barer gör ofta ett fantastiskt jobb, men det är dags att nu sätta stopp för rekryteringen av oseriösa vaktbolag som missbrukar sina befogenheter eller agerar rasistiskt eller sexistiskt.”

Tesen handlar i detta fall om att oseriösa vaktbolag inte längre borde rekryteras.

Argument


Nu är det dags att skriva argument! Ett tips är att inte skriva för många argument; välj hellre ut dina tre mest övertygande argument. Om du använder dig av fler än tre argument finns det en risk att läsaren inte kommer ihåg allihop. Den argumenterande delen är den som kommer att ta mest plats. Tänk på att ge varje argument ett eget stycke.

Det finns olika typer av argument. Läs mer om ethos, pathos och logos här.

 

Motargument


Ett annat sätt att föra fram argument är sätta sig in i sina motståndares tankebanor. Ta upp ett vanligt argument mot din tes och krossa argumentet. Ett tydligt exempel på hur detta kan gå till hittar du i debattartikeln Föräldrar, sluta skjutsa era barn.

”Om vägen till skolan är hårt trafikerad, eller väldigt lång, då kanske det inte går att gå. Transportträna då till andra aktiviteter. Promenera till biografen, ta cykeln in till stan för att köpa den där jackan och så vidare. Och skjutsar du barnen till träningen, för de ska ju ändå träna, då gör det inget att du skjutsar? Fel! Såklart beror det på träningsform, hur mycket barnen rör sig, men en timme träningstid är inte alltid en timme träning, det skiljer sig mycket åt beroende på sport och tränare. Studier visar att en fotbollsmatch där barn spelar bara motsvarar cirka 25 procent av rörelsebehovet för en dag.”

I citatet ovan är det tydligt att skribenten satt sig in i sina motståndares tankebanor. Därefter krossar hon deras argument genom att ge alternativ och genom att hänvisa till fakta.

Avslutning


I din avslutning summerar du dina argument och avslutar med en uppmaning. I artikeln Föräldrar, sluta skjutsa era barn skrivs avslutning precis på detta sätt.

”Så föräldrar, sluta skjutsa era barn! Visst tar det något längre tid att transportera sig till fots eller cykel, men du vinner så mycket mer. Du och ditt barn får frisk luft, en chans att prata med varandra, motion och ett ökat välbefinnande i stunden samt hälsoeffekter över lång tid. Dessutom sätter du goda vanor som barnet lättare tar med sig upp i livet. Det blir naturligt att använda kroppen. Låt organiserad idrott vara det som sedan sätter extra guldkant på tillvaron.

Det är dags att vi börjar ta tillbaka rätten att använda våra kroppar och att få uppleva rörelseglädje varje dag.”

 

Att få debattartikeln publicerad


När du skrivit en riktigt bra debattartikel vill du såklart få den publicerad. Du kan maila din text till olika tidningar. Var noga med att läsa hur tidningen vill att din text ska se ut. I texten Så här debatterar du i Metro   får du goda råd gällande vad du ska tänka på innan du skickar in din debattartikel. Olika tidningar kan ha olika krav, så var noga med att dubbelkolla att din text håller måttet. Det ökar chanserna för att just din text publiceras.

 

Frågor att fundera på


  • Vad skiljer en debattartikel från en insändare?
  • Kan man skriva en debattartikel utan att vara expert inom ämnet? Vad krävs i sådana fall av skribenten?
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close