Hur bedöms dina texter?
Din lärare bedömer många olika aspekter av din text. Det här behöver du tänka på:
- Sammanhang och begriplighet
- Disposition
- Anpassning till syfte, mottagare och kommunikationssituation
- Språkriktighet
- Variation och goda formuleringar
- Källkritisk granskning
Du kan hitta alla kurskrav här.
Sammanhang och begriplighet
Alla dina texter ska ha ett sammanhang. I en argumenterande text där du skriver om rätten till abort kan du till exempel inte börja skriva om att du är emot dödsstraff. Styckena i din text måste passa ihop på något sätt.
Du kan bygga ett sammanhang genom att hålla dig till ämnet du skriver om men du kan också använda dig av sambandsord. Sambandsord knyter ihop fraser, meningar och stycken så att texten upplevs som sammanhängande. Kolla in denna lista på sambandsord. Den är väldigt användbar! För att skapa sammanhang kan du också hänvisa till det du skrivit tidigare i texten. Styckena skulle kunna börja med en hänvisning till något du redan skrivit om. Exempel:
Som tidigare nämnts, är det ett stort problem att… Detta märks även tydligt i andra situationer, exempelvis när…
Inte nog med att …. ger oss stora möjligheter att… Det skapar också…
Att din text är begriplig betyder att den är enkel för läsaren att förstå. Du måste förklara begrepp och idéer så att din tilltänkta målgrupp kan ta till sig innehållet. Du kan inte använda allt för komplicerade ord om din målgrupp är barn. Om din text innehåller allt för många språkliga fel kan den också bli svår att förstå.
Betygskriterierna för sammanhang och begriplighet uttrycks likadant både för betyg E, C och A.
”Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är
sammanhängande [och] begripliga”
Disposition
Med disposition menas din ordning i texten. Du behöver veta hur du ska ordna din text så att rätt sak står på rätt plats.
Det första du måste tänka på är att din text ska ha en röd tråd. Den ska alltså handla om samma ämne, och det ska finnas en tanke bakom i vilken ordning du placerar ditt innehåll. Hur du disponerar din text beror till stor del på vilken typ av text du skriver och vad den ska innehålla.
Styckeindelning är en annan viktig del av dispositionen. Det är vanligt att hoppa över en rad när man ska börja på ett nytt stycke (precis som i denna text). Ett annat sätt att påbörja ett nytt stycke är att hoppa till nästa rad och göra ett indrag.
Tänk på att det ska kolla upp hur dispositionen bör se ut i just den texttyp du ska skriva!
Anpassning till mottagare, situation och kommunikationssätt
Vem skriver du till? Var ska din text finnas tillgänglig? Detta är frågor du behöver tänka på när du skriver din text. Tänk aldrig att du ska skriva till din lärare, utan tänk på din text som om den ska publiceras någonstans. Om du gör det, kommer dina texter att bli mer läsvärda.
Tänk på att använda ett lämpligt språkbruk. Kanske fungerar det att använda slangord om du skriver en blogg riktad till ungdomar. Ska du skriva en seriös debattartikel riktad till vuxna människor kanske du behöver tänka annorlunda. Fundera på hur du tror att dina läsare kommer att reagera när de tittar igenom din text. Tror du att de kommer att reagera på det sätt du hoppas? Bra! Då är du på rätt väg!
Låt gärna några ur din målgrupp läsa din text, så att du kan få respons på vad du lyckats med och om det finns något du kan utveckla ytterligare.
Språkriktighet
Språkriktighet är helt enkelt att skriva med korrekt svenska. Det är viktigt att du korrekturläser din text innan du lämnar in den. När du korrekturläser ska du kontrollera detta:
- Är meningarna lagom långa? Fungerar interpunktionen? Med interpunktion menas bland annat punkt, kommatecken, frågetecken och utropstecken.
- Är du säker på att stavningen stämmer överallt? Om du är osäker på hur ett ord stavas, kolla upp det.
- Är grammatiken korrekt? Vanliga fel är att skriva ”dem” i stället för att använda de/dem. Andra vanliga fel är att skriva talspråkligt när det inte passar, t.ex. att skriva ”de” i stället för ”det”. Kontrollera också om orden kommer i rätt ordning.
- Kontrollera tempus. Tempus betyder tidsform. Om du till exempel skriver en novell är det viktigt att du inte blandar nutid och dåtid hur som helst, utan att du är konsekvent (eller att tidsformen byts på ett logiskt sätt).
Variation och goda formuleringar